Chihuahua

  <--klicka med tassen (fick fint kryapådig-kort från Isabel, men godiset hon skickat med var bäst)


Vår bästa kompis Bronco från mattes familjehem flög till hundhimlen nyligen. Hjärtat svider konstigt och husse och matte är inte sig riktigt lika. Jag och Morgan försöker förstå, och ligger extra ofta i knät på husse och matte och visar att vi finns för dem. Undrar vad som händer när en vovvekompis inte är kvar här. Kanske finns det en hundhimmel fylld med grisöron, så måste det vara.

Saken blev inte bättre av att jag, Merlin, blev lite sjuk när husse och matte var i Parisstaden och fjantade. Mattemor och mattefar (våra favvohundvakter... fast jag fattar inte vad "vakta" betyder.. de ska passa upp på oss!) de tog väl hand om oss, tror de tyckte det var skönt att ha oss där nu när Bronco käkar grisöron i den där hundhimlen. Men tyvärr blev jag hängig och det förklarade mattemor och mattefar för husse och matte som släpade mig till veterinären. Sedan lämnades jag ensam kvar! Det var lite läskigt att sova alldeles ensam istället för under täcket hos husse och matte på djursjukhuset. Men jag hade min favoritfilt och allt aj aj försvann och jag sov gott. Morgonen efter sövde de ner mig och när jag vaknade var jag groggy men mådde mycket bättre. Husse och matte mötte mig ganska snart efter jag vaknade och de hade blött i ögonen när de kramade på mig. Jag fick en gul anka som säger "Kvack kvack" också. Morgan har i princip stulit den från mig

Sedan fick jag gå omkring med fåntratt på mig och sedan dess har matte tvingat i mig äcklig medicin två gånger om dagen. Jag tvärvägrar, vad ska det vara bra för att få massa äckelsmak på tungan? Men när matte smulade ner medicinen i grädde förstod jag att det var viktigt på nåt sätt, och grädde är ju mums, så jag har tagit den där medicinen. Matte verkar alltid så glad efteråt och säger att jag varit duktig. Nu mår jag fint hur som helst. Fåntratt slipper jag också, puh.

 <--Med mattemor *mmmmys*

/Merlin